Under två somriga veckor av 2016 så hade jag förmånen att vara uttagen till Siena Jazz 48 Workshop med otroliga lärare som Avishai Cohen till Aaron Parks, och studenter från hela världen; Australien och Argentina var representerade. Det var första gången jag var där så det var svårt att ha några förväntningar, men jag kan säga att efter dessa två veckor som inte bara varit en otrolig möjlighet att få lära känna nya musiker och utvecklas, så att få vistas med dessa musiker till lärare är helt otroligt. Enormt utvecklande. Det är två veckor jag kommer hålla varmt i mitt hjärta för resten av livet! Jag kommer blogga lite om mina upplevelser i Siena då det finns så mycket att berätta om.
Tidigare från Siena
Siena och en vacker solnedgång
Siena och en vacker soluppgång, precis utanför konservatoriet!
Jag är glad när jag får träna på morgonen. Lite värme och sol gör det dock lättare att hålla disciplin.
Såhär var utsikten från övningsrummen och denna är från ECM-ensemblen på eftermiddagen med Diana Torto.
Piazza Del Campo by night
En av höjdpunkterna var att få höra dessa grymma musiker göra konserter på kvällarna. Det var för det mesta deras egna repertoar, och ”nya” sammansättningar av folk på väldigt kort reptid; den förutsättningen och sen spela så enormt koncentrerat och intressant. Wow!
1° set: Avishai Cohen, trumpet; Matt Mitchell, piano;
Matt Brewer, double bass; Justin Brown, drums.
2°set: “Miguel Zenon, alto sax; Nir Felder, guitar;
Matt Penman, double bass; Justin Brown, drums.
David Binney på sax, kom också förbi och körde en dag. Många favoriter på samma scen att det blir lite svårt att välja någon som sticker ut. Nir Felders improvisationer är fantastiska. Zenons groove och approach till rytm. Justins förmåga att få allt att låta personligt och samtidigt vet när det ska fyllas ut.
LESSON DAY 4
Den här läraren (!) och våra jazzhistorialektioner. Det har varit de bästa jag har haft i mitt liv. Och då har jag ändå genomgått både högstadie, gymnasium och konservatorium. Musikhistorian behöver hitta sin riktiga berättelse och lyfta fram det som det verkligen var, inte den kommersiella varianten som skippar kvinnor, präglas av racism och kommersiella syften och späder på ”sagan” om den svarta primitiva ointelligenta människan. Istället var det andra faktorer som ju präglade att vissa blev kända och andra inte. Mer om detta längre fram.
Jag utanför en contrada(en typ av släkt/grannskapsområde, lite italiensk politik på det) där vi hade jamsessions de kvällar som inte lärarna spelade konsert. Siena- du får mig att njuta av din vackra struktur!
Toscana, alltså. Magiskt.